onsdag 25 februari 2015

uppdaterat allmänbildningen. typ.

Jag ville se 50 shades. Julia gick med på det med repliken ..."ja, man måste väl se den, det hör väl till allmänbildningen".

Sagt och gjort. Nu är den sedd. Jag tyckte den var helt okej.

Sjukt mycket naket. Och saknade en skämskudde a la XXL. Inget man ser med föräldrarna. Men annars så!

måndag 23 februari 2015

oskarshamn-sthlm

För första gången själv i bilen. Så. Jävla. Tråkigt. att köra den sträckan. Dessutom blev det mörkt, blåste något enormt och spöregnade, så man såg knappt vägen. Lite läskigt alltså, men värt det i slutändan.

I helgen så hade jag kattvakt av min kusins underbara familj, och nu när jag kom hem hade jag fått fina presenter i form av teckningar på kylskåpet. Åh, gullungarna Thea och Elion börjar bli gamla.

Och som jag har saknat mina missar! Zigge gav mig en välkomspresent när jag kom hem och spydde två gånger. Men om man har saknat dom som jag har gjort så gör det absolut ingenting.

Synd bara att jag behövde lämna kvar Erik i Oskarshamn. Hade vart soft att få med honom hem :)

torsdag 19 februari 2015

flaskpost utan flaska

Denna kapsyl hittade jag en dag efter att Zigge och Pyret haft in en boll under kylskåpet. Jag fick inte ut den rullande leksaken och bestämde mig för att dra ut hela åbäket till kylskåp. Det visade sig att bollen hade försvunnit under skåpet intill. Ett städskåp fastbyggt i väggarna. Det är bara det att under det här skåpet finns det tydligen en luftspalt, ett utrymme man bara kommer åt genom att dra ut kylskåpet.

När jag försökte få ut bollen kom samtidigt denna Coca Cola-kapsyl utfarandes. Tänkte kasta den direkt, men började fundera på hur länge den kan ha legat där? Den kanske hade legat där enda sen 50-talet ungefär när husen byggdes?

Jag tänker mig att det är inte så ofta vi har Coca Cola-flaskor i glas nu för tiden, och de som finns känns som att de borde vara importerade? På denna kapsyl stod det på svenska och att det var PRIPPS som hade tillverkat den. Lite efterforskningar ledde till att jag förstod att kapsylen var från någon gång mellan 50-talet och mitten på 90-talet.

Där avstannade min efterforskning. Jag kom ingen vart. Undrade om jag skulle höra av mig till Coca Cola eller någon annan som kanske visste mer. Bestämde mig istället för att testa på Internets kollektiva kunskap, mer bestämt Flashbacks kollektiva kunskap.

Det gick inte mer än 2-3h innan människorna där hade hjälpt mig att ta reda på när kapsylen var ifrån. Nu vet jag att kapsylen är från någon gång mellan 1988 och 1992. Den har alltså legat där i ca 25 år redan! Galet ju!

Och kul att den kollektiva kunskapen lyckas snoka reda på såna här saker tillsammans. Alla bidrar med lite och vips så har man en helhet. Glädjen frodas i mitt lärar-hjärta.

I vilket fall så kändes det lite tråkigt att sagan tog slut där. Jag menar, min skattjakt hade ju fått ett slut och kapsylen i sig har ju inget speciellt värde. Men det kändes fortfarande inte bra att bara slänga bort den. Då kom jojul med den alldeles briljanta idén; "Men lägg tillbaks den då! Se hur lång tid det tar innan någon annan hittar den!"

JA! Superbra idé. Och så fick det bli! Min skattjakt tog slut, så nu startar jag en ny. Jag har skrivit ett brev, och tillsammans med kapsylen så ligger den nu åter i "gömman"; luftspalten under skåpet. Undrar hur lång tid det tar innan någon hittar den? Undrar om den som hittar den, faktiskt kommer att höra av sig till mig? Undrar om jag ens lever när någon hittar den? Jag kanske är död... Eller så flyttar jag snart och nästa person som flyttar in hittar den inom ett år. Eller så kanske den aldrig hittas. Den kanske försvinner i allt skrot när de bestämmer sig för att riva huset?

I vilket fall så är det ett framtids-experiment. Lite som flaskpost - men utan flaskan då.

namnsdagspresent

Titta vad jag fick av jojul i namnsdagspresent! Så himla bra. Nu saknas bara sharp objects.. Men snart drar ju bokrean igång. Ååå vad jag önskade att jag hade pengar.
Men jag är lite rädd för den där boken. Carro har skrämt upp mig. Den står i bokhyllan i hallen nu och chillar. Så varje gång jag går förbi där så lyser den med sin obehaglighet och jag vill liksom inte riktigt titta på den. Då kanske den hoppar på mig och käkar upp mig eller något.
Ska läsa den en ljus dag med mycket folk omkring mig!


jag fick en blomma idag!

onsdag 18 februari 2015

nervös inför gastro

Imorgon ska jag för första, och förhoppningsvis sista, gången i mitt liv göra en gastroskopi.

Sjukt nervös. Tid kl 10.00 ute i Handen.

Får inte äta på 6h innan. Vilket i sin tur betyder att jag inte kommer ha ätit någon sen det jag åt till middag. Får inte heller äta på ett par timmar efteråt. Slutsats är att jag inte kommer ha ätit på hur jävla länge som helst.

Och de ska köra ner en slang med en kamera i min lilla mage. Hur ska jag kunna få ner den? Jag har ju svårigheter att svälja en vanlig alvedontablett!

Kräkreflexer är dessutom det värsta jag vet. Fytusan alltså!

Men sån tur är så skall min älskade jojul följa med och se till att jag klarar mig igenom skiten.

Så först ska jag bara sova ett par timmar.. och vi vet ju hur bra det brukar gå när jag är nervös. Bajsjävlaskit

kollektiv kunskap

Så. Jävla. Fantastiskt.

torsdag 12 februari 2015

imorgon är det fredag den trettonde

Idag har jag gjort rent avloppet under badkaret och till handfatet.

Tänkte att det var lika bra att göra det idag, imorgon hade jag säkert haft sönder något så det sprutade vatten överallt. Så hade jag fått vattenskada. Som spred sig till grannarna. Och det skulle inte finnas någon jag kunde ringa eftersom det blivit helg. Så då hade jag fått ringa jour och fått en faktura på 15 000kr. Sen betala för fastighetsskada pga min vårdslöshet; 480 000kr. Hade gått i personlig konkurs. Försökt råna en bank. Hamnat i fängelse.

Så det känns väldigt bra att ha gjort det idag. För vem vill hamna i fängelse liksom?

onsdag 11 februari 2015

through the broken glass

Min skärm är som bekant sprucken sen ett par veckor tillbaks. Går alltså knappt att ta foto med framsidekameran..

tisdag 10 februari 2015

Gamleby C

Där befinner jag mig nu. Tiden gick och bussresan kom. Ingen aning om hur norr/söderut jag är mer än att jag befinner mig någonstans mellan oskarshamn och sthlm.

Firar denna roliga resa med att börja sticka på ännu en av alla sockor som aldrig blir klara. Får se hur det blir med denna.

Tid har jag ju gott om i alla fall.

Den framtid sockan är klarblå. Som himmelen en solig dag. Alltså en fin färg.

i väntan på ytterligare en hemresa / tjuvlyssning från ett konditori i Oskarshamn

Sitter just nu av lite tid mellan att Erik börjat jobba och att jag ska sitta över fem timmar på en bussresa hem till sthlm igen.

Så många hem just nu..

I vilket fall så började Erik jobba 14.15 och bussen går inte förrän 17.15. Min väska är för tung för att släpa runt, så jag hamnade i Oskarshamns (enda?) galleria; Flanaden. Den består av ...typ ingenting. Ingenting och ett konditori. Typ så.
Neejdå, den har ett Din sko, en köksbutik, ett coop, ett lindex, ett hm och en hälsokostbutik, utöver konditoriet då.

Jag tror förresten att de håller på att spela in en svensk film i gallerian nu. Lite oklart.

Jag hamnade i alla fall tillslut på det här konditoriet. Mysigt faktiskt. Fyllt med gamla tanter och gubbar som dricker påtår och stirrar ut i tomma luften. Bredvid mig sitter ett sådant gammalt par. De skrattar till ibland. Men de säger liksom ingenting. Undrar om de kan telepati? Eller så har de bara levt så länge tillsammans så de känner varandra så väl att ord har blivit överflödiga.

Sedan har vi de gamla tanterna som har piffat upp sig. Sitter och snicksnackar med vänninorna om gud vet vad. Men de verkar ha kul. Alla verkar glada och nöjda i alla fall. Ett sådan konditori är det.

Och just nu äts det semlor. Semlor i mängder. Men inte jag. Jag tog en daim-biskvi. Den är god. Jag har redan ätit en semla idag. Och en igår också faktiskt. De säljer sådana semmelwraps här. Har inte testat en sån.

I övrigt så kom jag på att det är tur att jag inte är allergisk mot mandel. Då skulle jag varken kunna äta dammsugare (det bruna i mitten är tydligen någon mandelröra), biskvier eller semla med mandelmassa. Och det är ju så gott! För att inte tala om mandelkubb!

Jag kommer nog också vara nöjd när jag blir tant om jag får hänga på ett mysigt konditori och äta mandelsaker.

Gubben vid ett av de andra grannborden samtalade precis om att han "smet in här i fredags eftermiddag och tog en kaffe". "Då upptäckte jag en udda stol. Den står där borta."
Hans sällskap (en annan gubbe) svarade "jaha". Gubbe 1 verkade nöjd med det svaret, för sen dog det samtalet.

Nu pratar de om att "faan vad folk är lediga nu för tiden". Typ så. Ytterligare ett samtalsämne avklarat.

Själv sitter jag av tid, i väntan på en 5h 20min bussresa tillbaka hem. Och tjuvlyssnar på konditorisamtal i Oskarshamn.

Allt gott!

Ps. Nu fick grannbordet påfyllning av ytterligare två gubbar. Hoppas på fler spännande samtalsämnen. Ds.

Ps2. En av de nya gubbarna bekräftade precis att det är en riktig filminspelning här utanför. Oklart vad för någon dock. Spänningen är olidlig! Ds2.

söndag 8 februari 2015

stockholm-oskarshamn

En resa jag hade hoppats slippa åka någonsin igen.

Well, det blir inte alltid som man tror. Då får man göra det bästa av saken..

WHEN LIFE GIVES YOU LEMONS;
MAKE LEMONADE!