en sommarkväll på trädgårn

Något av det jag kommer sakna mest med Sverige är så himlans klart den svenska sommaren. De svenska sommarnätterna. De svenska grillkvällarna. Det spontana svenska, som endast infinner sig då sommaren tvingat långkläderna att stanna hemma i byrålådan till fördel för brunbrända ben. Den svenska sommar-soluppgången när man går med skorna i handen för att fötterna ömmar och för att det är alldeles lagom varmt att gå barfota.

Jag kommer sakna den svenska sommaren.

och idag saknar jag dig så det gör ont ont ont

Det gör så ont, så ont. Men känner mig inte stabil någonstans heller. Känner tårarna tränga upp i från bröstet (ni vet när sån där riktig hulk-gråt är på väg) över ingenting. Över en rubrik på aftonbladet som är bra, eller dålig och som verkligen inte berör mig.

Vet inte om jag saknar dig extramycket idag pga att jag ligger lågt i b12. Pga pms. Pga instabiliteten som hägrar i min kropp och har mitt psyke i ett fast grepp.

Vet inte om jag saknar dig extramycket idag för att mitt liv känns extra jobbigt och jag då söker mig till trygghet. Den tryggheten brukade ju vara du.

Vet inte om jag saknar dig extramycket idag för att jag faktiskt saknar dig extramycket idag.

Vet inte någonting idag, faktiskt. Det är jävlans jobbigt. Men ska jag tänka logiskt så spelar nog oro och fysisk/psykisk instabilitet en roll jag borde kunna erkänna.

Men det tar inte bort att jag idag saknar dig extra mycket. Och det gör ont i hela mig!

long time no see

Jag saknar dig solen. Kan du inte visa dig i alla fall lite? Jag skulle behöva det känner jag. Nu för tiden både dag- och nattdrömmer jag och varmare breddgrader, ett trevligare ljus och stränder. 

Så du får gärna ta och titta förbi, även om det bara är för en liten sväng. Så jag vet att du fortfarande finns där någonstans...

lilla farmor

Jag saknar dig farmor. Och det gör ont. Så jävla fruktansvärt jävla ont. Jävla jävla jävla skitont.

Jag saknar dig..

destination: home

Jag saknar alla er som är utomlands så mycket. Kan ni inte bara komma heeem igen? Komsi komsi komsi

Don't forget your own wings. Don't forget that you can fly by yourself. Don't forget that you adore it. Do not forget.

Så, imorgon åker du iväg ett par dagar. Ska bli spännande att se hur det kommer kännas. Om jag kommer sakna dig, men det kommer jag ju. Det är ju min grej, att hata döden och hata avsked. Jag hatar avsked så mycket, även om det bara är för några minuter. Så jag vet ju att jag kommer sakna dig. Men det finns olika typer av saknad och det är väl däri undran lite ligger. Men det är nog bra.

Jag lovade mig själv en gång för inte länge sedan, att inte bli sådan jag var förut, igen. En osjälvständig jävel, som kände mig lost och halv så fort min andra halva försvann. Att inte försaka verkligheten, vardagen och vänner på vägen. Att inte tappa bort mig själv mitt uppe i allt.

När man är mitt uppe i det så känner man sig starkare än någonsin. Lyckligare än någonsin.

Men när man helt plötsligt står utanför, om än bara för ett litet tag, ensam - så känner man sig svagare än någonsin tidigare.

Visst, tillsammans ska man bli starka. Men det betyder inte att man för den sakens skull ska bli svagare utan den andres sällskap.

Uttrycket Jag känner mig halv utan dig är något jag upplevt, och inte strävar efter att få uppleva igen. Jag vill hellre uppleva något annat, något i stil med Jag känner mig g r e a t e r med dig (ja, det såg inte riktigt rätt ut att skriva "Jag känner mig större med dig"). Något i stil med att bara för att jag finner en större lycka med dig betyder det inte att jag trivs mindre bra med mig själv.

Eftersträvansvärt, enligt mig.

put love on hold

svårt att andas.



ibland känner jag mig ...bortglömd.
det är nog en rädsla jag har. jag hatar avsked också. jag hatar avsked och döden mer än något annat i hela världen. så nu var det sagt.

jag saknar en hel del.
tror jag.

förresten så fortsätter jag på min teori om att kärlek bara är jobbigt.
put love on hold
tills någon kan bevisa mig motsatsen.


känns som att jag har ett hål inuti mig någonstans.
jobbigt.

:)

alexandra; säger (20:38):
vi är ute på praktik men just nu analyserar vi bara lärare och elever=) skitkul
Eric säger (20:39):
hehehe jasså, så ni sitter bara i hörnen i klassumen och skriver lite så där mystiskt i era papper, och tittat upp ibland med ett elakt/intressant leénde
alexandra; säger (20:44):
hahah EXAKT
alexandra; säger (20:44):
hahahahha
alexandra; säger (20:44):
klockren beskrivning
heinisch, ibland får du mig att inse hur mkt jag saknar dina galna ideér och tankar och upptåg och skratt och allt. :)


Erik säger (20:32):
var jäkla länge sedan vi sågs :-O
alexandra; säger (20:34):
men hallå JUNI sist. det är ju typ 5 månader sen!!
alexandra; säger (20:39):
fan vad sjukt att du är den av alla jag har träffat minst sen jag flyttade, och vi flyttade ändå till samma stad.. hahah
vi tillbringade månader tillsammans i Australien i början av året, och vi har otroligt många minnen tillsammans. hur kommer det sig att vi nu inte har setts på 5 månader? SJUKT!


jag skulle kunna fortsätta dra exempel i all evighet. Jag vet att jag inte har varit hemma mycket alls, faktiskt bara sovit hemma på Vittingegatan 2 nätter sen jag flyttade hit till Stockholm. &det är så mkt jag saknar.

Till exempel en viss Miss Malin Helena Johansson. Tjejen som jag skulle kunna dö för. Jag saknar dig så det gör ont ibland..

mallan ellen christy johannes sessan kj osvetc. i wish u were a bigger part of my life here and now. i wish ur having the time of ur life, cause if ur not, i'ma go maaad at u guys cause ur not here sharing it with me instead..

Saknad.

Gång på gång

Det skär varje gång i mitt hjärta, gång på gång, när jag på nytt inser att du åker här ifrån, lämnar mig, i ett års tid. &känner jag dig rätt så skulle usa passa dig som handen i handsken och det skulle inte förvåna mig ett dugg om du bestämde dig för att stanna kvar där för resten av livet.

jag kommer sakna dig, du är bäst Caroline<3

jag älskar min mormor.
och jag saknar västerås.

ikväll kommer erik. det ska bli kul.

conflicted

Jag brukar ju vara hon som avgudar att ha lite tid för sig själv, för sig själv och hennes egna tankar. Kunna smälta, och planera nästa steg i tillvaron. Men nu då?

Helgen har varit.... stressig, rolig, mycket som har hänt, lugn, stillastående, bäst, confused, stissig, för lugn, skrikig, tyst. När det är för stressigt hinner jag inte med, jag måste ju kunna fokusera och smälta. När det är för tyst och lugnt, ngt som jag vanligtvis avgudar, så får jag panik. Det är alldeles för tyst. Paniken kommer. Man kan höra hur den står och tickar runt något hörn..

Varför? Är jag uppe i ett alldeles för högt tempo att jag inte klarar av att ta det lugnt längre? Så fort tiden kommer och mina egna tankar börjar komma upp så gör jag fort någonting för att jaga iväg dom igen, jag orkar inte. Jag vet inte riktigt vad jag tycker och tänker om allt. Antagligen är jag rädd för att jag ska upptäcka att något är fel, eller att jag är missnöjd med något. Det vore kata-fucking-jävla-strof. Jag har inte tid med något sådant.

Så jag stänger av tankarna (som jag vet så väl så väl att jag absolut inte borde), och kämpar på med tempot som jag inte riktigt klarar av, och jagar bort tystnaden (de få ggr den faktiskt finns) som jag inte riktigt tål. It ain't a solution. Jag vet. Jag kanske ska börja jobba på hoppet? Har hört att det kanske fixar sig trots allt?

Det löser sig, det gör det alltid! var det en gång 2 vänner som hade som motto. Nu är det alldeles för länge sen jag träffade henne, och jag tror att jag behöver refreshment. MEN NÄR? gahh.
Anyway. Mallan, jag saknar dig! Och aww, jag saknar er andra också. SÅKLART.

blääääää

jag saknar mina vänner. jag saknar dom som vet hur jag funkar, jag saknar de som får mig att känna trygghet, jag saknar de som får mig att inse att solen lyser faktiskt kanske bakom molnen ändå. jag saknar er....



gahh irriterad trött och början till att bli sjuk? orkar inte.

jag går inte bra ihop med avsked, inteinteinteinte. varför ska det finnas för? jag är rädd för döden. och jag hatar att göra ngt för sista gången. jag hatar att sakna något och jag hatar att inse att man kanske aldrig får återse eller återuppleva något. Jag hatar det. jag hatar det. JAG HATAR DET.

V-ås.

är du heeeeemma?
-Nej, jag är i V-ås.

Läskigt när man inser att hemma är i Stockholm nu för tiden. I och för sig kmr V-ås alltid vara hemhemma. Men just nu är det storstan som är mitt sov-hemma. Ikväll &inatt befinner jag mig dock i Vässan igen =)

Till alla er som skriver; är du hemma, vrf hör du inte av dig? blablabla. Jag kom precis hem och jag åker hem bara för körskolans skull. Åker tillbaka direkt efteråt igen, har inte tid att missa ngt i skolan! Men, jag ska ta en helg om nån vecka och komma hem och röja satan i v-ås :-) Se efter så att ni inte har glömt hur man gör! Ni är så välkomna till sthlm också ska ni veta ;)

Anyway, FLYTT i helgen! Äntligen. Bostad för ett år framåt! SKÖNT att ha ngt tryggt. Ska slänga upp lite bilder på lyan också så ni ser hur vi kmr bo. Men det kommer i helgen som sagt ;)

Saknar er alla hemhemma otroligt mkt! &jag vet att jag är dålig på att höra av mig, men förhoppningsvis kmr det lugna ner sig efter helgen och jag kmr bli lite mer kontaktbar! SAKNAR ER. Saknar allt som varit. Saknar allt som inte kmr bli igen. Längtar till en fet reunion med alla. För man saknar bara sånt som man inte har..

puss och kärleeeek.
Alex