januari börjar året...

Och vilken början! Upp och ner. Pigg och slut. Hit och dit.

Ändå en bra början på året. Jag är nöjd!

dagens ros till oegocentriska lyftare

Okej. Haft en helgrym vecka med energi trots oändlig trötthet. Liksom en peppighet som steppat in som energi. Det har varit så skönt.

Jag vet inte vad det beror på, men idag har irritationen hittat mig och gjort sig ordentligt påtaglig. Allt och alla har bara gjort felfelfel i min omgivning, oavsett om det är personen som sätter sig bredvid mig på Espresso House när jag ska ha möte, och börjar titta på film på sin mobil ståendes på bordet - på högsta volym + utan hörlurar, eller om det bara är en person som går en takt långsammare än mig på tc.

Saker som normalt sett inte ens är värt att lägga märke till, eller som jag kanske bara  skrattar åt hur märkliga vissa är - dessa saker har idag tärt på mig.

Från att känna mig oövervinnerlig, till att låta obetydliga människor påverka min dag. Detta har också gett mig en känsla av osäkerhet. Såklart. Att gå från att känna sig bäst och ha kontroll på läget, till att världen inte längre gör som man vill. (All in my head, för jag tvivlar på att alla idiotiska människor inte existerade tidigare än idag)

Så hem från jobbet idag med ett tyngre hjärta. En osäkerhet. Vad gör jag? Kan jag det här? Gör jag fel? Sänker jag skeppet? Är det jag som är problemet?

Det kan va trötthet efter en intensiv vecka med alldeles för lite sömn. Det kan va ...alldeles för många saker. Oavsett, så är tankarna jobbiga.

Men sen kom det där lilla meddelandet - poff - från ingenstans. En styrketår för självförtroendet, från en person som inte alls hade behövt säga någonting alls.

Det glädjer så mycket, att jag nästan började gråta!

Fy fan vad fina människor kan vara!
Oegocentriska människor som väljer att lyfta andra. Jag är så glad.

Så tänk på det. Tänker du något fint om en annan person - låt den få veta det, hur obetydligt du än tänker att det är för den personen. Det kan vända hela dennes dag!

2018

Jag tror på dig!