Går du på nåt eller?

Det frågade Sofie när jag stapplade in genom dörren ikväll. Och det undrar fan jag också. Har känt mig heeelt bäng hela dagen.

Det började när jag klev utanför dörren imorse.
Jag går till tunnelbanan och lyssnar på min älskade Ipod. I ögonvrån ser jag en mötande gubbe (80 bast?) som tvärsar gångbanan och börjar närma sig mig. "Han vill säkert fråga om någon väg", tänker jag och tar ur hörlurarna.
Han stannar framför mig.
Han lutar sig sakta närmare mig.
Och närmare.
Han ler.
Och tillslut säger han "Det är männens värld", med ett leende på läpparna.
Jag stoppar snabbt in hörlurarna i öronen igen och går skrattandes därifrån.

Helt sjuka grejer hände hela tiden och när jag tillslut går förbi typ aftonbladets löpsedel där det står "svenskt segelfartyg på väg mot sjörövare, dom planerar att..." så började jag seriöst titta mig omkring efter Dolda kameror-män. Förväntade mig att någon skulle springa fram med buketter och skrika "Du är med i dolda kameran". Typ. Men inget hände.

Oförberedd redovisning.
PRESTATIONSÅNGEST. Inte igen.
När spänningarna släppte skrattade jag så mycket att thomas sa åt mig att gå ut. Jag rafflade åt mig en cigg och sa att jag skulle gå på toa. Vad fan hände?

den här dagen, den här dagen. jag säger då det. upp och ner och känslorna spårar. weirdo-pms på g? hahaha
______________

Sen träffade jag Caroline. Otroligt mysigt. Hon hjälpte mig att köpa en vinterjacka. Sen åt vi Mcdonalds och efter det satte vi oss på ett mysigt fik. Mocka Latte och hallonpaj för min del. Jag älskar dig. Du är hur bra som helst.

Cim säger (16:44):
Haha, det roliga med dig var aatt du fick akut prestationsångest när man ställde sig och tittade på dig,.