vaken på natten och drömmer på dagen

du är inte en i mängden
men jag är en utav de få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden

livet är fult
du är fager

And is there anything better than a really good story?

https://travelbible.co/an-open-letter-to-the-parents-of-daughters-who-long-to-travel/

Jag har så mycket att tacka min älskade mor för. Även om jag hittar på knasigheter och inte riktigt kanske gör som hade varit den mest givna lösningen så är hon ändå nöjd så länge jag är nöjd. Och är det endast en sak som jag får ta med mig från min mamma, så kommer det garanterat vara att berätta för mina barn att så länge de gör något som gör de lyckliga här i livet, på riktigt, så får de göra precis vad de vill och jag kommer finnas där och stötta dom.

Tack mamma, för att du har gett mig allt det här. Älskar dig!

hej baby, dansa lite närmre

Sverige är kallt, ge mig lite värme

- - -

Tända ljus och mys.

Andra måndagen i Sverige. Hösten är ju här vare sig man vill det eller inte. Känns som att Australien var en livstid sen. Känns ungefär som att igår var en livstid sen. Det händer så mycket saker på så många plan. Hinner inte smälta allt. Gillart ändå just nu!

Idag blev alltså min nya jobbposition officiell och min hjärna är fullmatad av siffror och what not. Och det lär fortsätta så ett tag till!

Imorn kör vi aw, och på onsdag käkar vi på strnv 1 och lyssnar på adams-ray, woop!

Idag är det mer vardagssysslor blandat med gäspningar och tankesnurr; byta lampor och byta duschslang.

Lite av varje sådär.

Men framåt, ba framåtframåtframåt
iiiih

if you can't handle my winter, you don't deserve my spring

Nu börjar min kropp lägga av. Fysiskt. Psykiskt tror den fortfarande att allt är frid och fröjd. Men det börjar också smyga sig på. Virrig, smått panik över sociala tillställningar och en känsla av att det är bäst att stanna i sängen. Fysiskt har tröttheten slagit till, kanske med all rätt. Senaste veckan har varit intensiv - men kul! Peppen finns ändå där.

Pepp och trötthet i ett alltså.
Ändå himlans glad över människorna jag har runt mig som finns där och dels har förståelse, men också peppar och stöttar, när jag slarvar med välmående och inte är på topp. Vilken jävla kärlek! Älskar er! Sommarsol på er alla!

ETT LITET LIV

min tur att må lite dålig raaa

gullmarsplan och skanstull och bekanta områden

Kliver för fjärde gången idag av i Skanstull. Spenderar största tiden av dagen på Gullmarsplan. Bekanta områden, bekanta ansikten, bekanta lukter och en ro i hjärtat som blir ännu bättre av att solen skiner.

Ikväll blir jag med bil i ett dygn. Kul!

Lunch!

brunbrända ben, snea tänder och dåligt väder på en paradisö

jag lovadelovadelovade mig

trodde inte att jag fick va arg,
fick va glad,
fick va stark,
fick va svag,
shit vad knas

men jag har levt mina sista dar,
med mitt kuvade bistra jag
nu låter jag sprickorna sitta kvar,
så dom släpper in ljus på mig
har slutat klippa av mina vissna blad,
allting får slå ut på mig

ska börja säga att jag älskar dig oftare,
be folk dra åt helvete oftare
ba säga vad jag känner och tycker
även om ni vänder mig ryggen

nu tänder jag lågan i mig,
så ba ställ dig och skåla för mig

och jag vet vad jag lovade mig
jag lovadelovadelovade mig

-
pepp på musikhöst

shu katt

Hej dagboken.
Idag har jag köpt:
-en tröja
-två böcker
-en kudde

Jag vaknade kl07 och sen...blablabla ointressant

Imorgon har jag vart i Sverige en hel vecka va! Sjukt vad tiden går snabbt. Sjukt vad mycket man ändå kan hinna med på en vecka. Vad saker kan hända och ickehända. Vad saker och planer kan förändras.

Ser fram mot resten av veckan å!

Helt slut både psykiskt och fysiskt. Får planera in lite vila. Söndag! Söööööndag. Vila. Trots att jag inte är så mkt för inrutade svenska söndagar. Men nu ska det faktiskt bli så jävla skönt.

Just ja, jag har hunnit med att äta falukorv och makaroner också!

Sveeeeeeeerige,
du är himlans bra ändå.

ÄVENTYR

Bra ord, liksom. Beskriver att man är på väg ut på något nytt som säkerligen kommer föra med sig något oväntat. Beskriver att man inte riktigt vet hur det kommer gå, vad man har att vänta. Beskriver att man är pepp men också lite nervös. Beskriver att det kan gå både bra och dåligt. Beskriver att man är på väg.

Äventyräventyreäventyräventyräventyräventyräventyr
Jag gillar äventyr!

det där med döden..

Finns det något som jag hatar mer här i livet än avsked, så är det döden. Och döden kanske kan ses som den värsta av avsked.

När mina framtida barn kommer fråga mig om funderingar de har om knepiga saker, livet, sex, kärlek, religion, rymden, så kommer jag glatt svara. Kommer de fråga mig om döden så kommer jag inte veta vad jag ska svara. Jag får panik bara jag tänker på den själv.

Jag hatar begravningar. Jag tycker inte om dom. De kan säkert vara fina, men jag får panik. Panikpanikpanik

-----



Vila i frid Helena.

Hipp hipp hurrrrrrra

Grattis mormor på 77-års dagen. Älskar dig mer än du kan förstå! Du är bästbästbäst.

Tre generationer Sparrenlöv. PS. Varför ser min mamma yngre ut än mig?

I MISSED YOU

let me tell you about the way i roam;
i call the road my home

i'm coming homeeee,
just to let you know that i've missed you

+++++++

Nu är det ute: jag är tillbaka i Sverige!!! Inga fler hemlisar, inga fler överraskningar att göra. Jag är officiellt på svensk mark and i will let the world know! Som jag har saknat Sverige. Som jag har saknat alla här! Familj och vänner. Svensk mat och kultur. Hösten har visat sig helt okej och jag bara går runt i någon slags lyckotripp där jag har svårt att landa. Hjärtat rusar på och saker går i ett. Hur andas man när man är så tagen av allt att man håller andan i ren chock? Så glad och lycklig och jävligt jävligt trött. Puss!

i hear trumpets ringing

here is where i begin again

 
 

what screws us up most in life is the picture in our head of how it is supposed to be

  

favoritlapparna

Julias små meddelande på lappar som dyker upp här och där, gömda för att hittas vid random tillfälle, är mina absoluta favoriter.

Julia är en absolut favorit!

shut your mind off and let your heart breathe

  

coconuts and sunshine

BRISBANE - I'M IN LOVE WITH YOU

-

den ena har fått en dotter
med en som bär mitt namn
den andra har en son
och har snott mitt framtida barns namn
en tredje har jag inte sett sen
jag fick tårarna att strömma nedför hans kindben

någon var helt fantastisk,
en annan säkert narcissist
en var något för kort,
många andra längre än långa

någon fick mig att må fantastiskt,
en annan fick mig att ge efter, ge bort, ge av, tills jag knappt fanns kvar

vissa förtjänade mer än vad jag kunde ge
vissa förtjänade mer skit än vad de fick
vissa älskade mig tills jag nästan kvävdes
vissa kunde inte erkänna att de älskade mig alls

en sjunde har försvunnit,
jag undrar vart han är
en tioende håller mig fortfarande kär,
jag hoppas han blir lycklig snart

alla har de delat, min säng, mitt liv å tankar
mina drömmar, mina rädslor och mitt hopp
vissa stannade ett tag,
vissa stannade kortare
och vissa stannade längre än så    

många saknar jag än,
många har jag helt glömt bort

vem av alla dessa - är jag för dom?

thanks cairns

Thank you Cairns. Thanks for showing me everything you are, and thanks for showing me everything you aren't.

Det har blivit den där stunden som jag avskyr i mitt liv. Stunden då ett kapitel i livet tar slut. Idag är det dags för Cairns-eran att ebba ut.

Tack för alla fina minnen härifrån, jag sparar de djupt inom mig. Inte tack för vissa övriga minnen, de får jag omarbeta till erfarenheter istället.

Lika viktigt som att veta vad man vill här i livet, är att veta vad man inte vill. Och nä - det är inte samma sak! Cairns, du har gjort det tydligare om något.

Jag har egentligen ingenting ont att säga om Cairns - mer än att det inte var en stad för mig. Jag kan förstå att andra kan gilla den, rentutav älska den. Men genom att befinna mig där, så insåg jag bara ännu mer hur mycket kärlek jag besitter för Brisbane.

Det är fantastiskt att upptäcka nya saker och platser och människor man kommer att älska. Men ibland måste man utsätta sig för andra saker i livet, bara för att inse att det man redan hade var det man ville ha. Det är lätt att bli blind för det man redan har, det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan.

Så tack Cairns, för alla fantastiska saker jag har fått uppleva med dig. För trots att du inte är en stad jag vill leva i, så har du givit mig en hel del fina stunder.

Thanks, and goodbye.

never stop playing with fire

jag kommer aldrig sluta känna det man känner när det bränner, kommer lyssna till mitt hjärta tills jag dör

jag kommer aldrig nöja mig
med nånting annat än det bästa,
för mitt bästa är det enda som jag gör

-
ana diaz på repeat igen  

fast allt annat vore lätt, skall jag stanna oavsett

jag kommer alltid va förjävlig
du kommer alltid va för lång    

countdown

huuuur kan skånska vara så sexigt?

Från att hata skånska sen typ för alltid, till att falla pladask för varenda grabb som pratar denna smått bisarra dialekt av det svenska språket. Vaaaaad har hääääänt

+

Melissa Horn - 5 nov

Första höstkonserten inbokad. 5 november på Cirkus är det återigen dags för att få lyssna på den mest perfekta melankoliska höstmusiken någonsin. Denna gång helt akustisk. Längtar!

                                                                                                                                                                   

jag går i vinterskor på hösten
- alltid förberedd för storm
jag kan tänka tills det knappt finns nåt kvar
jag har känslor utan uppehåll
jag har förlorat en tävling
men vunnit ett val
har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av

go places you can't even pronounce

en höst att se fram emot

Börjar bli pepp på att komma hem och träffa alla igen! Trots höst och trots kyla. Trots dagar som blir kortare och avsaknaden av dagsljus.

Jag får värma mig i era famnar istället. Gosa in mig och visa hur mycket jag saknat er.

Jag längtar efter höstkonserter och efterföljande känslorus och mys. Jag längtar efter filmkvällar under filtar och täcken. Jag längtar efter värmande koppar med choklad efter höstpromenader bland löven, och vinkvällar då man sörjer att det fortfarande inte är ljust.

Men vet ni? Nu är det bara 112 dagar kvar till JULAFTON. Och om hösten är mysig så är ju julen ca en miljard gånger det.

Alla som känner mig det minsta vet hur mycket jag avgudar julen. Att jag älskar nedräkningar - och finns det någon roligare nedräkning än till jul?!. När julbelysningen kommer upp, adventsljusstakar, julgranar, apelsiner och mängder av julgodis. Julkalendern på TV. Adventskalendrar både i choklad och med presenter varje dag i tjugofyra dagar. Adventsmys varje söndag i hela december. Och detta år så fyller även min älskade jojul 30 år!!! Gah! Finns det någon gång jag godkänner, till och med gillar, mörkret, så är det såklart i december. Glögg, peppisar, knäck, lussebullar och övrigt julbak. Julmat. Julbord. Närhet. Människor som är trots julstressen är mysiga. Mys mys mys mys mys. Längtar!

såååååååå snart

Jag kan knappt förstå det. Snart har jag varit här i Australien i 6 månader (!). I landet jag har kommit att älska, i landet jag mer än gärna kallar mitt andra hem. Snart har jag återigen varit på en resa till detta fantastiska land. En resa som varat under flera månader. En resa som skapar minnen, erfarenheter och livskvalité.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag är så ofantligt lycklig över att jag har haft möjligheten att göra en sån här resa till Australien, inte bara en, utan två, gånger hittills i mitt liv. Till alla som är avundsjuka och går i samma tankar: ba gööööört! Bättre att ångra nåt man gjort och testat, än att alltid undra vad som hade kunnat bli!

Snart är det med så himlans många blandade känslor dags för denna resa att ta sitt slut. När jag närmar mig 6 månaders strecket så närmar jag mig också hemkomst. 6 månader utan rutiner, utan välbekanta områden och trygghet. 6 månader utan mina älskade vänner, min älskade familj och allt annat jag älskar som inte finns här (kaffe, sourcream&onion chips, svenska sommarnätter etc osv mm). 

Det är dock också 6 månader jag aldrig hade velat vara utan. 6 månader av skratt och gråt. 6 månader av livserfarenheter, minnen och ärr. Människor man aldrig skulle ha träffat annars, platser och kulturer man inte skulle ha fått uppleva - och en utveckling av ens jag som definitivt inte hade skett annars (och som jag tror är lättare att överskåda, när man väl har kommit "hem" igen).

Sex månader av kärlek, hat, liv, död, djur och natur, människor och öde öar. Planer som har gått i stöpet, nya som har fötts. Allt allt allt. 

Och snart är jag hemma igen.

Gåendes på samma gator.

Åkandes samma tunnelbanor.

Fikandes på samma fik.

Kramandes samma famnar.

Och jag vet, av erfarenhet, att efter en vecka eller två - så kommer det kännas som att jag aldrig har lämnat. Eller snarare, som att ingenting har hänt medan jag har varit borta. Allting är sig likt. Stannade tiden upp när jag var borta? Nej, men det kommer kännas så. För allting rullar på som vanligt, men jag hoppade bara på ett parallellt tåg ett litet tag, som tog mig till ställen andra kanske bara drömmer om, innan jag hoppade tillbaks på samma vagn, och samma spår igen.

Det är dags att åka hem.

Bittersweet. Men såååååå snart.

Helt sjukt snart faktiskt.

Och jag både längtar av hela mitt hjärta, 

och går itu av ängslan av att behöva lämna Australien.

Så snart.