Ville droppa nåra rader

Men visste inte vilka. Langar random bild i stället.

Jag och min älskade Mallan i Urban Delis hiss härom veckan.

:)

alexandra; säger (20:38):
vi är ute på praktik men just nu analyserar vi bara lärare och elever=) skitkul
Eric säger (20:39):
hehehe jasså, så ni sitter bara i hörnen i klassumen och skriver lite så där mystiskt i era papper, och tittat upp ibland med ett elakt/intressant leénde
alexandra; säger (20:44):
hahah EXAKT
alexandra; säger (20:44):
hahahahha
alexandra; säger (20:44):
klockren beskrivning
heinisch, ibland får du mig att inse hur mkt jag saknar dina galna ideér och tankar och upptåg och skratt och allt. :)


Erik säger (20:32):
var jäkla länge sedan vi sågs :-O
alexandra; säger (20:34):
men hallå JUNI sist. det är ju typ 5 månader sen!!
alexandra; säger (20:39):
fan vad sjukt att du är den av alla jag har träffat minst sen jag flyttade, och vi flyttade ändå till samma stad.. hahah
vi tillbringade månader tillsammans i Australien i början av året, och vi har otroligt många minnen tillsammans. hur kommer det sig att vi nu inte har setts på 5 månader? SJUKT!


jag skulle kunna fortsätta dra exempel i all evighet. Jag vet att jag inte har varit hemma mycket alls, faktiskt bara sovit hemma på Vittingegatan 2 nätter sen jag flyttade hit till Stockholm. &det är så mkt jag saknar.

Till exempel en viss Miss Malin Helena Johansson. Tjejen som jag skulle kunna dö för. Jag saknar dig så det gör ont ibland..

mallan ellen christy johannes sessan kj osvetc. i wish u were a bigger part of my life here and now. i wish ur having the time of ur life, cause if ur not, i'ma go maaad at u guys cause ur not here sharing it with me instead..

Saknad.

conflicted

Jag brukar ju vara hon som avgudar att ha lite tid för sig själv, för sig själv och hennes egna tankar. Kunna smälta, och planera nästa steg i tillvaron. Men nu då?

Helgen har varit.... stressig, rolig, mycket som har hänt, lugn, stillastående, bäst, confused, stissig, för lugn, skrikig, tyst. När det är för stressigt hinner jag inte med, jag måste ju kunna fokusera och smälta. När det är för tyst och lugnt, ngt som jag vanligtvis avgudar, så får jag panik. Det är alldeles för tyst. Paniken kommer. Man kan höra hur den står och tickar runt något hörn..

Varför? Är jag uppe i ett alldeles för högt tempo att jag inte klarar av att ta det lugnt längre? Så fort tiden kommer och mina egna tankar börjar komma upp så gör jag fort någonting för att jaga iväg dom igen, jag orkar inte. Jag vet inte riktigt vad jag tycker och tänker om allt. Antagligen är jag rädd för att jag ska upptäcka att något är fel, eller att jag är missnöjd med något. Det vore kata-fucking-jävla-strof. Jag har inte tid med något sådant.

Så jag stänger av tankarna (som jag vet så väl så väl att jag absolut inte borde), och kämpar på med tempot som jag inte riktigt klarar av, och jagar bort tystnaden (de få ggr den faktiskt finns) som jag inte riktigt tål. It ain't a solution. Jag vet. Jag kanske ska börja jobba på hoppet? Har hört att det kanske fixar sig trots allt?

Det löser sig, det gör det alltid! var det en gång 2 vänner som hade som motto. Nu är det alldeles för länge sen jag träffade henne, och jag tror att jag behöver refreshment. MEN NÄR? gahh.
Anyway. Mallan, jag saknar dig! Och aww, jag saknar er andra också. SÅKLART.

people

you're the closest to heaven that i'll ever be

Haha vad kul det är när man äntligen börjar förstå saker!

Antagningsbesked 2 kom idag, och ja jag har kommit in, no news där inte1! Det som är nackdelen är väl att nu har 387423 andra fått reda på att de har kommit in och nu kommer de sno alla lägenheter som finns. FAN DEN SOM SNOR MIN FRAMTIDA; halshuggning! ;-)

Snart blir det en dusch och sen ner på stan för att träffa älskade mallissssssss.