står du still på en plats så blir du helt enkelt kvar där

..med dom orden avslutar Winnerbäck sista låten på senaste skivan.

Imorgon har jag intervju, och vet ni vad att det inte är så himla enkelt alltid? Det är himla bittersweet. För jag vill så himla superjättegärna och känner sådan otrolig pepp inför denna möjliga nya utmaning. Men det betyder också att jag lämnar allt jag har byggt upp och mina fantastiska jävla tjejer som jag avgudar så. En fantastisk vardag som ju är som ett andra hem. Mot vad? Mot osäkerheten om vad som komma skall, där det enda jag kan vara säker på är att jag kommer behöva arbeta som fan för att bygga upp något kanske liknande igen. Ibland får jag panik och tänker att jag är dum i huvudet som ens tänker tanken på att lämna det bra jag har. Varför, liksom?

Men sen så landar jag alltid i att jag inte vill fastna. Jag vill röra mig framåt. Jag vill utvecklas, och inte stå still. Jag vill inte bli hemmablind och hemmatrygg och bara nöja mig. Jag vill inte nöja mig! Jag vill framåt. Jag vill mer. Mer erfarenheter, mer utmaningar, mer lärdomar och mer bara mer.

Nu är det inte alls säkert att det blir så. Och med handen på hjärtat; om det inte blir så, ja då blir jag kvar i någonting jag verkligen byggt upp att älska. Jag blir nog mer besviken över att just jag inte får tjänsten, än att inte få tjänsten.

för tillslut är det alltid så;
att nånting dör om man åker
och nåt annat dör om man stannar kvar

min största knapp

Hade egentligen tänkt ladda upp ett videoklipp från den bästaste konserten. Tyvärr samarbetar inte Snapchat och vill inte låta mig ladda ner ett av mina videoklipp. Bjussar därför på en bild från asfalten i linköping och ett favoritcitat från en av alla underbara melodier.

jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig, än i dig, hurså?

Ibland blir det bara så.

Syster Sol

Alltså jag dör lite av vad bra artister och musik det finns i världen. I Sverige. Runtomkring oss.

Senaste veckorna har kantats av konsertkärlek a la max. Jag har fått höra Svenska Björnstammens senaste skiva och inte hunnit lyssna in mig på alla fantastiska låtar innan skivsläpp. Jag har fått se världens bästa Looptroop uppträda och rappa skiten ur orättvisorna i världen med dessutom ett väldigt fint inhopp av favoriten Timbuktu och inte nog med det, utan även Seinabo Sey och Cleo. Inte nog med det så släppte Timbuktu ett så jävla tungt album den 28 maj och bjöd på en lyssning av dessa fantastiska låtar samma kväll, även hade hade med sig gästinhopp, bland annat ADL och Adam Kanyama.

Ja, senaste veckorna har bjussat på otroliga konsertminnen och många nya skivsläpp med helt fantastiska låtar som jag bara skulle vilja lyssna på om och om och om igen, och det finns knappt tid till att lyssna in sig på något innan nästa fantastiska artist beslutar sig för att släppa bomben att även de ska släppa nytt, eller spela.

Och det fortsätter..!
På onsdag ska jag få se älskade underbara Winnerbäck på mysiga Cirkus. Glädjen över det är onödig att ens försöka beskriva.

Redan imorgon är det dock redan dags för nästa konsert. Det är ascoola Syster Sol som ska köra skiten ur regnet i morgon på Gröna Lund. Jag hoppas att vi syns där! Och jag hoppas på några fina gästinhopp även där. FETT SÅ JÄVLA FETT.

skivsläpp: adams-ray

Det har varit väldigt mycket musiksläpp på senaste tiden. Från artister jag har gått och tjatat på att de ska släppa nya skivor. Efter år och ytterligare år av tystnad så verkar alla, alla dom, ha bestämt sig för att släppa en ny skiva, ungefär samtidigt. De är mina svenska favoriter. Men det har gått så fort nu att jag inte riktigt hänger med.

Looptroop Rockers, Melissa Horn, Lars Winnerbäck (!), Oskar Linnros och Veronica Maggio har på senaste tiden släppt album som jag mer än gärna vill lyssna igenom tusen gånger om. Överlycklig! Idag släpper Daniel Adams-Ray ett tio-låtars album. Men hur ska jag hinna med? Kan ni inte släppa ett varsitt per halvår, eller nåt?

Just nu så står inlyssning av Winnerbäcks senaste skiva Hosianna på agendan. För i kalendern den 22:a (ja, 12 dagar kvar!) så står det ett stort LW och Hovet inringat.

Men för er andra som har tid över, så kan ju ni starta med dagsfärska skivan "Innan vi suddas ut"..

LW.

Fyra. F y r a . 4. F - y - r - a.

Så många år har gått sedan Winnerbäck släppte ett album. Nu är det dags igen. Den 18:e september släpps hans nya album Hosianna. Som jag redan skrivit släpptes hans nya singel Utkast till ett brev (bra!) i lördags. Lyssna på den här under. Idag släpps biljetterna till hans höstturné som påbörjas en månad efter att albumet släpps, dvs 18:e oktober. Den 22 november är det turnéavslut på Hovet. Hur kan jag inte gå? Jag mååååste gå! Tur att min blogg är låst så att inte massa obehöriga läser om det här och kommer boka upp alla biljetter, innan jag har hunnit boka till mig. Längtar!!!

livrädd för att leva, dödsrädd för att dö

men älskling, vi ska alla en gång dö

-
Kent, Winnerbäck, Robyn. Snart! Längtar ihjäl mig! Har jag sett fram emot det här i över ett halvår nu? Ooja!

det kanske passar nån

nu har jag rensat ur
nu spelar ingenting nån roll
nu kan det blåsa vart det vill
för nu är allt tillbaks på noll

och här kan allting börja om
nu kan jag se vad jag förträngt
nu ska jag passa mig för dom
som aldrig gjort som dom har tänkt

för jag vill aldrig bli en sån
så jag har lärt mig det igen

det kanske passar nån
men inte mig,
och inte än

Nostalgi

Ibland så behöver man det där. Det gamla. Det som en gång var vanligt. Det nostalgiska.
Idag behövde jag det.

Det är något speciellt med CD-skivor. Visst, Spotify har det mesta. Men det är något speciellt att rota bland cd-skivorna, hitta någon gammal favorit, och stoppa in den i en cd-spelare.
Idag blev det Winnerbäcks samlingsskiva Efter Nattens Bränder som stoppades i. Ljudet som jag kallar musik får jag passa på att lyssna på medan Alexander ännu inte är hemma.

Själv tänkte jag fortsätta drömma mig bort medan jag lagar lite lunch.

så ge mig tips och goda råd så jag kan göra helt tvärtom

Det här är be your own star show

Idag smet jag tidigare från VFUn(praktiken) åkte hem och sov i 2 timmar. VÄLBEHÖVLIGT.

Jag står fortfarande inför frågan;
Vad händer nu?

Jag står i ngt slags off-läge där jag väntar på att det ska hända något. Ngt slags sign som säger om jag längtar bort, eller om jag trivs, eller.. Något bra, något dåligt, något som gör att det händer något. Snart dyker det väl upp a disaster, fast jag hoppas hellre på motivation och ett nytt glädjeväckande mål, nånting vettigt att göra, vad som helst..

som fick mig att tänka på mitt gamla winnerbäck-ältande. ännu bättre live. dock så lyssnas han inte på lika ofta längre, utan anledning;


torka tårarna min vän,
jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
du ville bara ha ett hem, en plats,
nånting vettigt att göra, vad som helst,
om det fanns tid för nåt att växa,
om det fanns plats för lite värdighet..

i december står man stilla i en tunnel
och trängs och trängs och alla bara pratar
om det bara fanns nånting att säga
om det fanns skäl att vilja delta

du ser jag kan inte ens förmå mig att hjälpa någon annan
det här är be your own star showdet här är bit ihop och sparka
och ge precis vad du behöver,
och ta vad du kan få

(lars winnerbäck - dunkla rum)

Fläktar den första svala vinden
i hennes vilda höstträdgård
Hjärter Dam, nu i september
börjar en annan typ av vår